jobbigalisa.blogg.se

Matthis Kempe-Bergman representerar Män för jämtställdhet som är en antivåldsorganisation med fokus på gruppen män. Organisationen arbetar för kvinnofrid, för jämställdhet och mot mäns våld. För honom är det självklart att kvinnor och män ska jämställas

Matthis står framme vid scenen iklädd svartslitna tighta jeans och en svart långärmad tröja. Håret, ögonbrynen och skägget är lika mörka som hans kläder. Han har ena handen i fickan samtidigt som han gestikulerar med den andra. Det är fredagen den tionde oktober och vi är närmare sjuttio personer som lyssnar på honom. Många ställer frågor och stämningen blir het ibland. Det märks att jämställdhet är ett ämne som berör. För vissa upplevs jämställdhetsdiskussionen som hotfullt. Den som har makt vill sällan bli av med den.

Den statsvetenskapliga utbildningen gav Matthis kunskap om genus och efter det var han fast i området. Han gjorde praktik på Män för jämställdhet där han kom att stanna. Efter att ha läst mycket genusvetenskap förstod han vilka enorma kontraster det fanns mellan hans nya kunskaper och hans erfarenhet från sin sexåriga tenniskarriär på touren.  

Matthis berättar att det finns tre utgångspunkter i analysen av gruppen killar och män:

- Ojämställdheten. Sverige är ojämställt och det slår hårt både mot kvinnor och män. Män är överrepresenterade i missbruksproblem, vårdnadstvister, självmordsstatistik och inom rättsväsendet.

- Vi, ni och jag gör jämställdheten. Alla är med i och skapar systematiskt processerna som gör oss ojämställda. Så länge det förnekas kommer det aldrig bli annorlunda.

- Betydelserna av "kvinnligt" och "manligt" förändras ständigt samt varierar över tid. Strukturerna försvinner och ändras genom tiden. Könsbestämda regler och normer finns i samhället och styr våra liv från födseln. Det mänskliga ska stå i fokus för vi är människor och inte kön.

Matthis berättar att han ofta får frågan om kvinnor och män ska bli likadana. Jessika Zandèn och Cecilia Gyllenhammar skriver i en debattartikel att ett slag över munnen kan vara av ömhet och att de vill bevara den "manliga" mannen.

- Manlighet definieras alltid från kvinnlighet och ska alltid vara olika. Om vi rättar oss efter stereotypa könsmallar blir vi låsta i våra sätt att leva och tänka så för ett friare jämställdare liv måste traditionella könsroller bort, säger Matthis.

Det finns en Mansbox och en Kvinnobox som talar om hur du ska vara beroende på vilket kön du har. "Rätt" beteende belönas och "fel" bestraffas. Du känner igen straffmekanismerna som exempelvis att bli kallad mes, tönt, fjolla, kärring och bög för att du sticker utanför "boxen". Många av de självklara manliga idealen, precis som de kvinnliga, är omöjliga att uppfylla. Det leder ofta till självnedvärdering som i sin tur leder till självdestruktivitet. Därför är jämställdhet även ett område för män.

Jag går in på Jysk för att köpa ett skrivbord men tappar genast fokus. Lagom i barnens ögonhöjd ligger kuddar och lakan i färglada färger. De är mjuka och gosiga med former som kaninhuvuden. Huvudrubriken är Funny Bunny och underrubriken är Playboy.  Funny jävla äckel Bunny och Playboyleksaker till våra barn.

- Mitt namn förklarar att mina föräldrar inte räknat med att jag skulle behöva fly, inleder Vedad Begovic sin föreläsning på Munktell arenan i Eskilstuna den andra oktober 2008 med . Han föddes i en trygg medelklassfamilj i forna Jugoslavien men förstod tidigt vad det skulle innebära att vara minoritet. När han var liten trodde han på Det onda ögat men idag vet han att Det onda ögat inte finns. Däremot vet han att det finns människor med onda ögon.

                                                                                          

I mörkblåa jeans, ljusgrårutig skjorta och mörkgrå kavaj går han runt på scenen samtidigt som han gestikulerar tydligt med händerna. Det välkammade mörka håret ligger jämt på huvudet medan luggen spretar åt olika håll. Hans ansikte ramas tydligt in av de mörka fyrkantiga glasögonen. Vi sitter ett sextiotal åhörare och bara lyssnar för hans sätt att tala fångar allas uppmärksamhet. När Vedad uppmärksammar oss om det vardagliga förtrycket kan vi, genom hans självironiska och pedagogiska förklaringar, le tillsammans över hur sjukt det är att det faktiskt är precis verkligheten han beskriver. 

Fördomar

Invandrarsituationen på 1950- till 1960-talet resulterade i att det kom många "främlingar" som till exempel finnar, greker och italienare till Sverige. Mot dessa grupper bildades fördomar om bastur i garderober och flådda grisar i badkar. Idag räknas inte finnar, greker och italienare in under rubriken invandrare för nu finns det nya grupper som sorteras under den rubriken. Det finns också nya fördomar eftersom fördomarna alltid flyttas. Det är viktigt att inse att varje individ har fördomar för människans största fördom är faktiskt att hon är fördomsfri.  Fördomarna ska sedan bemötas med kunskap. Zigenare har till exempel inte ett mer kriminellt anlag än vad du och jag har.

Vedad Begovic är etnolog och sökte vid ett tillfälle arbete på Skansen. I anställningsintervjun fick han förklarat för sig att många turister kommer att tycka att det känns fel att han ska vara iklädd daladräkt och berätta om vasaloppet. Det skulle kännas fel eftersom han har svart hår och bryter. Han bryter när han talar, men inte när han tänker. Han fick jobbet, men tackade sedan nej av andra skäl. I detta speciella fall är det tydligen okej att fråga om ursprung men i flesta fall är det absolut inte okej.

En och samma diskrimineringsombudsman

Vedad menar att en majoritet är en majoritet för att den är och upprätthåller normen. Egentligen inte för att de är fler i antal. Ju längre bort från normen man kommer, desto mer utsatt känner man sig. Mannen är normen och idealkvinnan finns till för att behaga mannen. Det är bara så. Vissa som vill se ut som idealet säger att det är av fri vilja. Många med slöja säger att det är av fri vilja. Frågan är om det verkligen är en fri vilja? Vedad tittar med sina mörka ögon mot oss och ler. Han säger:

- Gud älskar dig för den du är, men varför slätar du då ut rynkorna?

Integrationsproblem är egentligen ett klassproblem. Det är allas ansvar att jobba mot alla former av förtryck. Från och med den första januari 2009 kommer alla diskrimineringslagar att ersättas av en ny som kommer att innefatta alla typer av diskrimineringar. Vedad anser att det är bra för alla typer av diskriminering är en strävan om att tillhöra normen. Känslan i kränkandet är också densamma.

- Det är lika svårt för en handikappad att komma in i ett icke anpassat hus som för en frisk att flyga till månen.

Om det bara skulle vara ett hus som inte är anpassat får det vara okej men när sedan alla andra hus också är det så är det inte okej. Den handikappade kommer aldrig känna sig behövd i samhället. Alla minoritetsgrupper har olika behov men alla önskar botemedlet tolerans.

Vedads väninna hade angivit honom som referens och en dag blev han uppringd av chefen.

­- Kommer hon kunna arbeta med män eftersom hon är kurd, frågade chefen.

- Jag antar att du inte har några kurdiska vänner, svarade Vedad.

- Nej det har jag inte, sa chefen.

- Jag antar att du grundar din bild på massmedia och exempelvis Fadime, sa Vedad.

- Ja exakt, svarade chefen.

- Alla svenska män är inte som Hagamannen, sa Vedad.

Vedad var ändå glad att chefen ringde och ställde frågan för annars hade hans väninna förmodligen inte fått jobbet.

Fyra motiv varför invandrare inte anställs

Vedad anser att det finns fyra motiv att inte anställa invandrare. Värdet av kompetensen som är förvärvad i ett annat land är svår att se.

1. Det svenska språket. Hur mycket språk behöver man egentligen kunna om man ska jobba på ett lager eller sortera papper? Det viktigaste borde vara att kunna tillräckligt med svenska för att förstå och för att kunna göra sig förstådd.

2. Samarbetsförmåga och social kompetens. Det är viktigt att passa in i kollektivet. Svensk kafferastkultur kanske inte kommer att fortsätta existera eftersom invandraren inte var här 1993 när Carola vann med Främling och vad ska vi då prata om på rasten?

3. Invandrare blir grupp. De som anställer har svårt att se individen och ser gärna invandraren som en grupp.

4. Nätverket. En invandrare har oftast inte nätverk om det inte gäller taxi eller pizzerior. Det försvårar kontakter.

Om invandrare kommer hit av ekonomiska skäl, är det fel då?

- Är det fel att komma hit och vilja göra rätt för sig? Tänk på Wilhelm Mobergs Utvandrarna. Karl-Oskar och Kristina flydde till Amerika av ekonomiska skäl. Ingen har klandrat dem så varför ska vi klandras, frågar Vedad oss samtidigt som söker ögonkontakt med oss.

Karaktärerna i Utvandrarna säger mycket. Karl-Oskar ansåg att Amerika symboliserade framtiden och det bättre. Kristina var en känslig person som var emot utvandring och höll på de svenska traditionerna. Robert var en ung man som jobbade som dräng i Sverige och flyttade till Amerika med en dröm om en snabb förmögenhet men föll istället offer för bedragare som lurade honom på allt han hade och ägde. Ulrika var en kvinna längst ner på den sociala skalan i Sverige och hade inget att förlora på utvandringen utom det dåliga ryktet som hora. Detta är personer som representerar fyra olika kategorier av människor. Vi kan se skillnad på svenskar som levde på 1800- talet. Varför kan vi då inte se skillnad på fyra olika irakier på 2000-talet?

Somaliska Kristina kanske trivs i slöjan. Somaliska Ulrika kanske hatar slöjan för att den symboliserar förtrycket mot henne. Det är inte samhällets ansvar att ge den somaliska Karl-Oskar ett jobb men det är samhällets ansvar att ge honom möjlighet att känna tillhörighet till det svenska samhället. Det handlar alltid om individualisering och det är en fara att se invandrare som kulturella varelser.

- Om jag faller av orsaker som inte är mitt fel ska jag bäras. Om jag faller för att det är bekvämt att andra ska bära mig ska jag få ligga kvar. Vi ska inte tycka synd om andra hela tiden. Vi måste skapa förutsättningar tillsammans för alla och ansvaret att klara sig är allas. Den som får nyckeln till den röda stugan är alla som verkligen vill, avslutar Vedad. 

Två timmars föreläsning känns som en kvart. Han har konsten att tala, beröra och att träffa rätt i varje mening.

Han är pressad av patienterna, kommunerna och allmänheten. Nu står han här med ett leende på läpparna. Bakom hans klara och tydliga röst finns ett hopp om att den allvarliga situationen i Landstinget ska lösas.

Vi sitter nästan sjuttio Socialdemokrater på Seniorcentrum i Eskilstuna måndagen den 29 september. Vi har kommit hit för att lyssna på Jörgen Danielsson som ska försöka förklara varför situationen i Landstinget är så allvarlig som den är. Efter en roande överläggning om hur mikrofonen ska sitta på huvudet drar Jörgen igång sin overheadpresentation.

Allvarlig ekonomisk utveckling

Till en början ger Jörgen en historisk bild av hur Landstingets senaste fem år har resulterat i en allvarlig ekonomisk utveckling som har att göra med ett otydligt politiskt ledarskap. Det har inte gått att se åt vilket håll utvecklingen varit på väg. Det som var mindre bra försökte döljas och som vi vet kommer det som göms i snö alltid fram i tö.

Under två veckor ställdes sparförslagslådor ut på våra sjukhus och ungefär 400 sparförslag kom in. Förslagen handlade om allt från att byta kexchokladautomater till sjukhus som ska läggas ned.

- Varför ställde ni ut dessa? frågade en åhörare.

- Det gjordes i demokratins anda. Politiken måste hämta synpunkter från alla som vill ge, trots att det är politiken som har det slutgiltiga beslutet, svarade Jörgen.

Hälso- och sjukvården utgör 90-95 procent av Landstingets budget. Allt annat är ganska små pengar, förklarar Jörgen. Intäktsutvecklingen är 4 procent medan kostnadsutvecklingen 8,4 procent. Visst skulle situationen kortsiktigt bli bättre om vi höjer skatten men det krävs mer än så. Minskas totalkostnaden är kostnadsutvecklingen fortfarande densamma. För att ändra situationen måste vi istället bygga hela organisationen inifrån. I dag saknas budgetprocesser, styrprocesser, tydlig befälstruktur och bevis på konsekvenser av uteblivna beslut.

Den nya majoriteten

­­- Vi är, som ny majoritet, ett ansvarstagande Landsting i förändring, säger Jörgen.
Han förklarar att vi måste arbeta hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande. Vi måste arbeta med närsjukvården så att den allmänna vården finns i människors närområden och att specialistvården finns inom länet om det är möjligt.

Mål

Den sjukvård som erbjuds befolkningen i Sörmland ska medföra att:

• Patienter upplever trygghet, närhet, hög tillgänglighet samt kontinuitet i vård och behandling.
• God medicinsk kvalitet och säkerhet upprätthålls.
• Patientens rätt till medbestämmande och integritet respekteras.
• Goda kontakter mellan patient och personal främjas.
• Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser erbjuds befolkningen.

Närsjukhusets verksamheter

I vår region finns idag 17 sjukhus. Om vi ser till Sörmlands län finns det tre sjukhus, Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. Ur konkurrenssynpunkt hade det såklart varit bäst att ha ett sjukhus i mitten av dessa. Så är dock inte situationen. Något måste göras men vad är ännu oklart. Vi måste i alla fall våga tänka annorlunda.