Ingen vill vara arbetslös

Jag kommer hemspringandes från arbetet, pratar som vanligt i telefonen samtidigt som jag försöker bära matpåsen och slå in portkoden. I dörröppningen möter jag min granne som strålar av lycka. Han ber om ursäkt och frågar om han får avbryta mitt telefonsomtal för att han vill berätta en sak. Innan jag ens hinner svara att det är okej så höjer han armarna och berättar att det är hans födelsedag idag. Jag gratulerar såklart, men innan jag hainner göra klart det så skriker han av lycka:

Lisa, det är min födelsedag idag och just idag har jag äntligen fått ett jobb!

 

 

Jag blir rörd av att se hans lycka. Samtidigt blir jag förbannad på regeringen Reinfeldt som tror att människor vill vara arbetslösa och därför straffar dem. Människor vill ha ett arbete att gå till.  
 

Tänk alla barn som inte har sett sina föräldrar gå upp på morgonen, göra sig i ordning, springa till bussen och åka till jobbet. Vilket misslyckande de måste känna att de lever i. Regeringen tror att människor frivilligt vill ligga kvar i sängen hela dagarna, känna sig oviktiga och inte ens kunna teckna ett mobilabonnemang. Vem i hela världen vill inte känna sig betydelsefull?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0