De vill ha jobb
När dessa ungdomar ser oss i ögonen och säger att de vill ha ett jobb så tror jag på dem. De vill inte gå till Arbetsförmedlingen varje dag mellan kl. 9-15 och känna sig oviktiga.
En viktig utgångspunkt i en rättvis politik är att tro på människor. Jag får ofta för mig att högern misstror majoriteten av människorna. Jag kan inte undgå den kalla känslan av misstro och egoism som jag ser i Reinfeldts ögon. Däremot försöker han linda in det på ett otäckt sätt. De som röstat på hans framtis politik kommer bli besvikna om de inte redan blivit det. Jag är så säker.
Att misstro människor som går på bidrag är farligt. I och med det säger jag inte att det inte finns människor som fuskar för det kommer det alltid att göra. Högern verkar dock tro att bidragsfuskarna är en majoritet av alla som behöver medan vi vet att det är en minioritet. Jag kan inte tro att någon frivilligt vill ställa sig utanför arbetsmarknaden och därmed ställa sig utanför chansen till ett socialt nätverk och kreditmöjligheter.
Om vi satt i förarhytten....
Om att vara synskadad....
Där satt de för att avnjuta förrätten. Sedan plockades ljusen bort från bordet och in kom varmrätten. Plötsligt släcktes all belysning i hela middagsrummet. Det blev kolsvart.
- Varsågoda att äta. Så här har vi synskadade det varje dag, hördes en röst....
Ja, det är precis som en porrfilm....
- Ja, ni vet, det är precis som med en porrfilm..alla ser den men ingen pratar om den...
Liknelse fick övriga att le och förstå. Inte mig såklart. Jag blev bara förbannad. Alla ser inte på porrfilm för det finns människor som är smartare än så.
Thomas Östros besök på Volvo och Arbetsförmedlingen
- Som det ser ut nu händer inget från regeringen, säger Östros.
Det är måndag den 17 november och socialdemokraternas ekonomiska talesperson, Thomas Östros, besöker Eskilstuna. Dagen börjar på Volvo Construction Equipment där verkställande direktör Jörgen Svenningsson och personaldirektör Birgitta Bohm håller en genomgång av hur företagets utveckling sett ut genom åren.
- Idag är både orderläget och produktionsläget en katastrof och om det fortsätter på den nuvarande nivån måste ytterligare åtgärder till, säger Birgitta Bohm.
Volvoledningen är besviken på Arbetsförmedlingens insatser. Ledningen anser att det vore bättre om de som varslas får utbildning direkt, för att sedan stå rustade när konjunkturen vänder igen. En tredjedel av personalen har redan varslats och än syns inga förbättringar till. Varje dag fattas beslut om vad Volvo kan vänta med att investera i och det leder till att företagets 200 underleverantörer får göra stora neddragningar. Vi förflyttar oss för att träffa representanter från If Metall som informerar om den uppgivenhet som idag präglar de anställda. Varsel gör att arbetslusten sjunker. Lunchen och eftermiddagsfikat blir längre. Varje dag diskuteras numer frågor som om vem som står med på varsellistan och varför a-kassan bara är hälften av den tidigare inkomsten. På Volvos golv råder osämja, spekulationer och uppgivenhet.
- Vår största resurs är vår personals kompetens och det är den vi tvingar göra oss av med nu, förklarar en av representanterna.
Thomas Östros bemöter det med att vi idag har en regering som själva tycker att de lagt en bra budget. Regeringen måste tillföra pengar, resurser och handlingskraft och det gör de inte idag, säger han.
Lunchen åt vi på ABF tillsammans med representanter från flera fackförbund som samtidigt fick chans att ställa frågor till Östros.
Under eftermiddagen besökte vi Bodil M Ekström, chef på Arbetsförmedlningen i Eskilstuna, som informerade att de nästan tusen som redan varslat kommer från Volvo eller dess underleverantörer. Arbetssättet som Arbetsförmedlingen arbetar med är anpassat till en högkonjunktur och är därför inte tillräckligt i dagens läge.
- Det behövs resurser till utbildning och praktik för de som ställs utanför arbetsmarknaden då de annars snabbt tappar kompetens, säger Bodil M Ekström.
Thomas Östros tackas för besöket i Eskilstuna som avslutas med en intervju av Sveriges Television där han får svara på frågor om vad han tycker om finansminister Anders Borgs uttalande att skriva ner tillväxtprognoserna.
Matlagningsbok för män
Äntligen USA!
Regeringen, vad sägs om att tänka efter före?
När 1,2 miljoner människor redan står utanför a-kassan....
När arbetslösheten ökar markant i och med den finansiella krisen och alla varsel....
När det redan ser så illa ut....
Först då funderar regeringen på att sänka avgiften för att vara med i a-kassan....
Vad sägs om att tänka efter före?
Ingen kunde väl förutspå att den finansiella krisen skulle medföra totalstopp i svensk ekonomi. Ingen kunde väl förutspå att flera hundra nu varslas dagligen. Att ingenting går att förutspå och att jag aldrig vet om det är jag som drabbas imorgon är en av grunderna till varför jag är socialdemokrat. Det handlar om att tänka efter före och att aldrig någonsin ta något förgivet.
www.uturkyrkan.se senast idag 31/10
Tycker du också att vi kollektivt mobbar homosexuella genom att de inte får ingå äktenskap?
Tycker du också att det är sjukt att mer än hälften av Svenska kyrkans kvinnliga präster uppger att de utsatts för diskriminering eller negativ behandling?
Idag är det sista dagen på ungefär ett år som du kan gå ur svenska kyrkan.
Jämställdhet, även ett område för män
Matthis Kempe-Bergman representerar Män för jämtställdhet som är en antivåldsorganisation med fokus på gruppen män. Organisationen arbetar för kvinnofrid, för jämställdhet och mot mäns våld. För honom är det självklart att kvinnor och män ska jämställas
Matthis står framme vid scenen iklädd svartslitna tighta jeans och en svart långärmad tröja. Håret, ögonbrynen och skägget är lika mörka som hans kläder. Han har ena handen i fickan samtidigt som han gestikulerar med den andra. Det är fredagen den tionde oktober och vi är närmare sjuttio personer som lyssnar på honom. Många ställer frågor och stämningen blir het ibland. Det märks att jämställdhet är ett ämne som berör. För vissa upplevs jämställdhetsdiskussionen som hotfullt. Den som har makt vill sällan bli av med den.
Den statsvetenskapliga utbildningen gav Matthis kunskap om genus och efter det var han fast i området. Han gjorde praktik på Män för jämställdhet där han kom att stanna. Efter att ha läst mycket genusvetenskap förstod han vilka enorma kontraster det fanns mellan hans nya kunskaper och hans erfarenhet från sin sexåriga tenniskarriär på touren.
Matthis berättar att det finns tre utgångspunkter i analysen av gruppen killar och män:
- Ojämställdheten. Sverige är ojämställt och det slår hårt både mot kvinnor och män. Män är överrepresenterade i missbruksproblem, vårdnadstvister, självmordsstatistik och inom rättsväsendet.
- Vi, ni och jag gör jämställdheten. Alla är med i och skapar systematiskt processerna som gör oss ojämställda. Så länge det förnekas kommer det aldrig bli annorlunda.
- Betydelserna av "kvinnligt" och "manligt" förändras ständigt samt varierar över tid. Strukturerna försvinner och ändras genom tiden. Könsbestämda regler och normer finns i samhället och styr våra liv från födseln. Det mänskliga ska stå i fokus för vi är människor och inte kön.
Matthis berättar att han ofta får frågan om kvinnor och män ska bli likadana. Jessika Zandèn och Cecilia Gyllenhammar skriver i en debattartikel att ett slag över munnen kan vara av ömhet och att de vill bevara den "manliga" mannen.
- Manlighet definieras alltid från kvinnlighet och ska alltid vara olika. Om vi rättar oss efter stereotypa könsmallar blir vi låsta i våra sätt att leva och tänka så för ett friare jämställdare liv måste traditionella könsroller bort, säger Matthis.
Det finns en Mansbox och en Kvinnobox som talar om hur du ska vara beroende på vilket kön du har. "Rätt" beteende belönas och "fel" bestraffas. Du känner igen straffmekanismerna som exempelvis att bli kallad mes, tönt, fjolla, kärring och bög för att du sticker utanför "boxen". Många av de självklara manliga idealen, precis som de kvinnliga, är omöjliga att uppfylla. Det leder ofta till självnedvärdering som i sin tur leder till självdestruktivitet. Därför är jämställdhet även ett område för män.
Kom ihåg att.....
Funny äckel Bunny, fy Jysk
Jag går in på Jysk för att köpa ett skrivbord men tappar genast fokus. Lagom i barnens ögonhöjd ligger kuddar och lakan i färglada färger. De är mjuka och gosiga med former som kaninhuvuden. Huvudrubriken är Funny Bunny och underrubriken är Playboy. Funny jävla äckel Bunny och Playboyleksaker till våra barn.
Män för jämställdhet
Vem får nyckeln till den röda stugan?
- Mitt namn förklarar att mina föräldrar inte räknat med att jag skulle behöva fly, inleder Vedad Begovic sin föreläsning på Munktell arenan i Eskilstuna den andra oktober 2008 med . Han föddes i en trygg medelklassfamilj i forna Jugoslavien men förstod tidigt vad det skulle innebära att vara minoritet. När han var liten trodde han på Det onda ögat men idag vet han att Det onda ögat inte finns. Däremot vet han att det finns människor med onda ögon.
I mörkblåa jeans, ljusgrårutig skjorta och mörkgrå kavaj går han runt på scenen samtidigt som han gestikulerar tydligt med händerna. Det välkammade mörka håret ligger jämt på huvudet medan luggen spretar åt olika håll. Hans ansikte ramas tydligt in av de mörka fyrkantiga glasögonen. Vi sitter ett sextiotal åhörare och bara lyssnar för hans sätt att tala fångar allas uppmärksamhet. När Vedad uppmärksammar oss om det vardagliga förtrycket kan vi, genom hans självironiska och pedagogiska förklaringar, le tillsammans över hur sjukt det är att det faktiskt är precis verkligheten han beskriver.
Fördomar
Invandrarsituationen på 1950- till 1960-talet resulterade i att det kom många "främlingar" som till exempel finnar, greker och italienare till Sverige. Mot dessa grupper bildades fördomar om bastur i garderober och flådda grisar i badkar. Idag räknas inte finnar, greker och italienare in under rubriken invandrare för nu finns det nya grupper som sorteras under den rubriken. Det finns också nya fördomar eftersom fördomarna alltid flyttas. Det är viktigt att inse att varje individ har fördomar för människans största fördom är faktiskt att hon är fördomsfri. Fördomarna ska sedan bemötas med kunskap. Zigenare har till exempel inte ett mer kriminellt anlag än vad du och jag har.
Vedad Begovic är etnolog och sökte vid ett tillfälle arbete på Skansen. I anställningsintervjun fick han förklarat för sig att många turister kommer att tycka att det känns fel att han ska vara iklädd daladräkt och berätta om vasaloppet. Det skulle kännas fel eftersom han har svart hår och bryter. Han bryter när han talar, men inte när han tänker. Han fick jobbet, men tackade sedan nej av andra skäl. I detta speciella fall är det tydligen okej att fråga om ursprung men i flesta fall är det absolut inte okej.
En och samma diskrimineringsombudsman
Vedad menar att en majoritet är en majoritet för att den är och upprätthåller normen. Egentligen inte för att de är fler i antal. Ju längre bort från normen man kommer, desto mer utsatt känner man sig. Mannen är normen och idealkvinnan finns till för att behaga mannen. Det är bara så. Vissa som vill se ut som idealet säger att det är av fri vilja. Många med slöja säger att det är av fri vilja. Frågan är om det verkligen är en fri vilja? Vedad tittar med sina mörka ögon mot oss och ler. Han säger:
- Gud älskar dig för den du är, men varför slätar du då ut rynkorna?
Integrationsproblem är egentligen ett klassproblem. Det är allas ansvar att jobba mot alla former av förtryck. Från och med den första januari 2009 kommer alla diskrimineringslagar att ersättas av en ny som kommer att innefatta alla typer av diskrimineringar. Vedad anser att det är bra för alla typer av diskriminering är en strävan om att tillhöra normen. Känslan i kränkandet är också densamma.
- Det är lika svårt för en handikappad att komma in i ett icke anpassat hus som för en frisk att flyga till månen.
Om det bara skulle vara ett hus som inte är anpassat får det vara okej men när sedan alla andra hus också är det så är det inte okej. Den handikappade kommer aldrig känna sig behövd i samhället. Alla minoritetsgrupper har olika behov men alla önskar botemedlet tolerans.
Vedads väninna hade angivit honom som referens och en dag blev han uppringd av chefen.
- Kommer hon kunna arbeta med män eftersom hon är kurd, frågade chefen.
- Jag antar att du inte har några kurdiska vänner, svarade Vedad.
- Nej det har jag inte, sa chefen.
- Jag antar att du grundar din bild på massmedia och exempelvis Fadime, sa Vedad.
- Ja exakt, svarade chefen.
- Alla svenska män är inte som Hagamannen, sa Vedad.
Vedad var ändå glad att chefen ringde och ställde frågan för annars hade hans väninna förmodligen inte fått jobbet.
Fyra motiv varför invandrare inte anställs
Vedad anser att det finns fyra motiv att inte anställa invandrare. Värdet av kompetensen som är förvärvad i ett annat land är svår att se.
1. Det svenska språket. Hur mycket språk behöver man egentligen kunna om man ska jobba på ett lager eller sortera papper? Det viktigaste borde vara att kunna tillräckligt med svenska för att förstå och för att kunna göra sig förstådd.
2. Samarbetsförmåga och social kompetens. Det är viktigt att passa in i kollektivet. Svensk kafferastkultur kanske inte kommer att fortsätta existera eftersom invandraren inte var här 1993 när Carola vann med Främling och vad ska vi då prata om på rasten?
3. Invandrare blir grupp. De som anställer har svårt att se individen och ser gärna invandraren som en grupp.
4. Nätverket. En invandrare har oftast inte nätverk om det inte gäller taxi eller pizzerior. Det försvårar kontakter.
Om invandrare kommer hit av ekonomiska skäl, är det fel då?
- Är det fel att komma hit och vilja göra rätt för sig? Tänk på Wilhelm Mobergs Utvandrarna. Karl-Oskar och Kristina flydde till Amerika av ekonomiska skäl. Ingen har klandrat dem så varför ska vi klandras, frågar Vedad oss samtidigt som söker ögonkontakt med oss.
Karaktärerna i Utvandrarna säger mycket. Karl-Oskar ansåg att Amerika symboliserade framtiden och det bättre. Kristina var en känslig person som var emot utvandring och höll på de svenska traditionerna. Robert var en ung man som jobbade som dräng i Sverige och flyttade till Amerika med en dröm om en snabb förmögenhet men föll istället offer för bedragare som lurade honom på allt han hade och ägde. Ulrika var en kvinna längst ner på den sociala skalan i Sverige och hade inget att förlora på utvandringen utom det dåliga ryktet som hora. Detta är personer som representerar fyra olika kategorier av människor. Vi kan se skillnad på svenskar som levde på 1800- talet. Varför kan vi då inte se skillnad på fyra olika irakier på 2000-talet?
Somaliska Kristina kanske trivs i slöjan. Somaliska Ulrika kanske hatar slöjan för att den symboliserar förtrycket mot henne. Det är inte samhällets ansvar att ge den somaliska Karl-Oskar ett jobb men det är samhällets ansvar att ge honom möjlighet att känna tillhörighet till det svenska samhället. Det handlar alltid om individualisering och det är en fara att se invandrare som kulturella varelser.
- Om jag faller av orsaker som inte är mitt fel ska jag bäras. Om jag faller för att det är bekvämt att andra ska bära mig ska jag få ligga kvar. Vi ska inte tycka synd om andra hela tiden. Vi måste skapa förutsättningar tillsammans för alla och ansvaret att klara sig är allas. Den som får nyckeln till den röda stugan är alla som verkligen vill, avslutar Vedad.
Två timmars föreläsning känns som en kvart. Han har konsten att tala, beröra och att träffa rätt i varje mening.
Ett ansvarstagande Landsting i förändring
Han är pressad av patienterna, kommunerna och allmänheten. Nu står han här med ett leende på läpparna. Bakom hans klara och tydliga röst finns ett hopp om att den allvarliga situationen i Landstinget ska lösas.
Vi sitter nästan sjuttio Socialdemokrater på Seniorcentrum i Eskilstuna måndagen den 29 september. Vi har kommit hit för att lyssna på Jörgen Danielsson som ska försöka förklara varför situationen i Landstinget är så allvarlig som den är. Efter en roande överläggning om hur mikrofonen ska sitta på huvudet drar Jörgen igång sin overheadpresentation.
Allvarlig ekonomisk utveckling
Till en början ger Jörgen en historisk bild av hur Landstingets senaste fem år har resulterat i en allvarlig ekonomisk utveckling som har att göra med ett otydligt politiskt ledarskap. Det har inte gått att se åt vilket håll utvecklingen varit på väg. Det som var mindre bra försökte döljas och som vi vet kommer det som göms i snö alltid fram i tö.
Under två veckor ställdes sparförslagslådor ut på våra sjukhus och ungefär 400 sparförslag kom in. Förslagen handlade om allt från att byta kexchokladautomater till sjukhus som ska läggas ned.
- Varför ställde ni ut dessa? frågade en åhörare.
- Det gjordes i demokratins anda. Politiken måste hämta synpunkter från alla som vill ge, trots att det är politiken som har det slutgiltiga beslutet, svarade Jörgen.
Hälso- och sjukvården utgör 90-95 procent av Landstingets budget. Allt annat är ganska små pengar, förklarar Jörgen. Intäktsutvecklingen är 4 procent medan kostnadsutvecklingen 8,4 procent. Visst skulle situationen kortsiktigt bli bättre om vi höjer skatten men det krävs mer än så. Minskas totalkostnaden är kostnadsutvecklingen fortfarande densamma. För att ändra situationen måste vi istället bygga hela organisationen inifrån. I dag saknas budgetprocesser, styrprocesser, tydlig befälstruktur och bevis på konsekvenser av uteblivna beslut.
Den nya majoriteten
- Vi är, som ny majoritet, ett ansvarstagande Landsting i förändring, säger Jörgen.
Han förklarar att vi måste arbeta hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande. Vi måste arbeta med närsjukvården så att den allmänna vården finns i människors närområden och att specialistvården finns inom länet om det är möjligt.
Mål
Den sjukvård som erbjuds befolkningen i Sörmland ska medföra att:
- Patienter upplever trygghet, närhet, hög tillgänglighet samt kontinuitet i vård och behandling.
- God medicinsk kvalitet och säkerhet upprätthålls.
- Patientens rätt till medbestämmande och integritet respekteras.
- Goda kontakter mellan patient och personal främjas.
- Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser erbjuds befolkningen.
Närsjukhusets verksamheter
I vår region finns idag 17 sjukhus. Om vi ser till Sörmlands län finns det tre sjukhus, Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. Ur konkurrenssynpunkt hade det såklart varit bäst att ha ett sjukhus i mitten av dessa. Så är dock inte situationen. Något måste göras men vad är ännu oklart. Vi måste i alla fall våga tänka annorlunda.
Hmm....
Halvtid med högern - Sverige ligger under
Bakläxa
- Sluta förstöra mitt liiiiiiiiiiv
- Sluta förstöra mitt liiiiiiiiiv, skriker en röst så högt att övrig befolkning som befinner sig på torget i Eskilstuna nu stannar upp.
Jag vänder mig om och ser en kille i tjugoårsåldern med axellångt svart hår. Hans höga och starka stämma ekar långt långt ned bland affärsgatorna. Blicken stirrar upp mot himmelen. Runt honom står tre killar. Det verkar som att han skriker åt dem. En tystnad lägger sig runt honom. Han vänder ned blicken från himmelen och stirrar på de tre killarna som står förvånande tysta och bara gapar. Sin svarta jacka slänger han upp över ryggen, sträcker på sig och går därifrån.
Förstör aldrig någons liv. Förgyll andras liv istället. Ditt eget också. Vi får bara ett var och ingen ska behöva må dåligt. Vi måste hjälpas åt.
Han som inte kan 25 gånger två, var får han plats?
Jag ställer mig i kö på Pressbyrån. Jag har plats sju i kön. Antalet i kö bara ökar och ökar bakom mig. Jag som bara ska köpa Aftonbladet så jag kan läsa den på tåget. Min irritation till att jag alltid väljer fel kö stiger och stiger. Min kö står helt stilla. Suck. I min irritation tar jag några steg åt sidan för att se vad som försigår där framme. Jag skäms över mig själv. Längst fram i kön står en pojke i 25-årsåldern. Ögonen är smala. På näsan har han mörkbruna fräknar som ger honom ett solbränt ansikte trots sin annars bleka hy. Den kritvita luggen ligger kammad ner över pannan och täcker strax över ögonen. Hans tänder är stora, kritvita och gluggen mellan framtänderna charmar hela honom. De smala och lite snea ögonen ger honom också charm. Han ler och ler.
- Ha ha ha, visst tycker du om mitt skratt, säger han till tjejen i kassan.
- Ja absolut, svarar hon
Killen tar upp två trisslotter från fickan och lämnar dem till tjejen i kassan. Hon frågar om han vill ha vinsten i pengar eller om han vill ha två nya lotter. Han väljer pengar så flickan går bakom för att lösa in dem och ger killen 50 kronor. När killen fått pengarna säger han:
-Hejdå hejdå, ha en jättebra jättebra dag.
När killen vänder sig om till sin vän så visar han glatt sina 50 kronor och säger:
-Kolla kolla vad jag vann.
Kompisen svarar:
-Ja, grattis! Hur mycket vann du då?
- Ehhh, 25 kr gånger två lotter, 25 gånger två 25 gånger två, 25 gånger två, åhh hur mycket är det nu igen, säger killen.
Efter att bli arg på sig själv för att han inte kommer ihåg hur mycket 25 gånger två är tar han fram sin mobil. Hans kompis tar mobilen i från honom och säger:
-Nu går vi lite åt sidan och sätter vi oss ner så ska vi räkna pengarna som du fick. Inte fuska med mobilen nu, säger han med ett leende och puttar lite glatt på sin vän.
När Stockholms centralstaion är överfullt och jag knappt kan ta mig framåt utan att bli omkullknuffad, påsprungen eller när jag inte kan stå i en kö utan att bli irriterad av alla som står framför, bakom och som stöter till mig under tiden. När jag inte får plats. När jag inte kan ta mig plats. När det är trångt för alla. Var får då han plats? Han som är närmare 25 år och inte kan 25 gånger två?
